2001

“Produktion förstärkt hänsyn”
Har nu bestämt mig för att genomföra ett storskaligt försök med en annorlunda (tror att den är lite udda i alla fall) avverkningsmetod på avd 23, 24 och 25. Projekt “bevara tjäderskogen”, eller “är detta PF”. Även denna inriktning ett objekt (ett utslag av)i den mer konstnärliga delen av skötseln av skogen.

Min tanke (som jag försökt beskriva den för AS från SiljanSågen vid rundvandring 20 augusti), är att skapa en mosaik av hyggen och lämnade zoner av den flerskiktade, olikåldriga skog som framför allt präglar avd 24. De föryngrade / avverkade ytorna skall ha lagom antal frötall kvar och min tanke är att där komplettera med granplantering. Blandskog är målet. Det är fin granmark i sluttningen. De orörda ytorna skall fläta samman området i ett oregelbundet mönster av sammanhängande korridorer och öar. En varierad mosaik av hyggen och orörd olikåldrig skog, med ridåer och “öar” sparat. Målet är att tjäder fortfarande skall trivas i området. Och hur skall man som liten markägare då göra. Idealet vore att markägarna inom ett skifteslag (Bonäs/Våmhus tex) gick samman och gjorde en sammanhängande plan för sina ägor.
Vad jag förstått är Tjädern en bra mätare på hur mångfald och naturvård fungerar i skogsbruket. Finns dom kvar har man antagligen lyckats…?

Skall göra en detaljerad kartskiss över avdelningarna och försöka rita in en idéskiss över hur jag tänkt. AS skulle sedan göra en detaljplan som vi skulle kolla upp i oktober. Jag skall kolla möjligheten att nyttja väg ner från Kolberget åt öster, till Fryksåsvägen. Det skulle spara mycket transportsträcka för skotaren.

oktobergallring
Erik och jag tar en extra vecka häruppe innan älgjakten. Vi gallrar framförallt avd 5. Här var jag 1990 med röjsåg och lättade på trångvuxenheten något. Ca 1 hektar gran med en del förvuxen tall insprängd. Trångt och i mycket stort behov av gallring. Annars blir det bara självgallring, som väl nästan börjat här och var. Men det blir fint efter oss. Skall mäta grundyta i morgon, för skojs skull. Jag gallrar med ögat och inte med relaskopet, vilket kanske är tvivelaktigt. Vi penslar pergamentsvamp på stubbskären. Efter tre dagars arbete har vi bara stött på tre klena stammar med röta (pga stamskador – av otydligt ursprng). Allt annat har varit friskt och jämnvuxet. Mellan 50 och 60 år, 15 – 17 meters höjd, diameter ca15 cm i brösthöjd genomsnittligt.
Men hur mycket är en ”Trave”?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *