2007

löv ligger på lav

Maj
Hämtade gärsgårdsvirke. Ingrid, Elin och Axel hjälpte till. Körde den gamla ”anlagda vägen” som går på skrå nedför Kolbergsbranten (avd 14 och 16).

Plantöverlevnaden
Inspekterade förra årets lärk- och granplantor. Dom hade precis börjat årets tillväxt. Lärken hade spröda ljust gröna små skott och de flesta plantor verkar ha klarat sig så långt. Trots förra sommarens torka. Men det är väl för tidigt att pusta ut, antar jag. Förutom vädrets makter verkar det finnas någon/något som smakar på lärkplantornas toppskott. Vi hittade flera som saknade huvudstam! Kan haren eller rådjur gilla lärk?

Juni
Gick en fundersam runda från Björntjärnsvägen och en slinga uppöver Kolberget, genom bestånden. (se ”prioritet” från förra året ovan). Nu kommer jag inom kort att ha rejält med röjning att ta itu med. Avdelningarna 2, 8, 10, 11, och 25 är i faser då det snart börjar bli dags att plantröja. Samt att ta bort frötallarna. Avd 10 är ju både plantröjt och ungskogsröjt, men jag är ju så förbenat försiktig att det kommer att behövas ytterligare en röjning där innan det kan stå till gallringsläge inträder. Om tre till fem år ungefär, skulle jag tro. Det är det där med gallringen…Att gå med röjsågen några hektar är ingen större match. Det är gjort på någon vecka. Men en noggrann gallring i tre-fyra hektar tar sin tid och kraft i anspråk. Avdelningarna 5, 17 och 18 behöver gallras. NU! Borde begära tjänstledigt någon höst efter älgjakten för att göra det. Straxt!

Nya uppskattningar av bestånden
I sommar tänker jag börja en revidering av siffrorna över de viktigaste / flesta beståndens tillstånd. Har skaffat en proffsigare höjdmätare och ska introducera Elin och Erik i detta med grundyta, övre höjd och höjdmätning på flera provytor. Hela min databas behöver uppdateras. Jag undrar om det går att lägga in årliga tillväxtberäkningar i min FileMaker databas baserat på ståndortsindex och bonitet? För varje nytt år borde tillväxten kunna adderas baserat på m3sk/ha och år. Och egentligen skulle jag vilja koppla FileMaker databasen direkt till dessa webbsidor och slippa göra överföringar av data, vilket ju är fullt möjligt med hjälp av program som Lasso eller liknande. Vi får se vad som hinns med.

Juli
Som sagt. Uppdateringar! Erik och jag tog en första sväng till några berstånd med frågetecken. Avdelningarna 9, 14, 16, 18, 21, 27 och 29 fick påhälsning av oss vid ett par tillfällen. Nya siffror för grundyta, trädhöjd och därmed virkesförrådet kan presenteras. (se respektive avdelnings sida) Uppe i det täta beståndet (27) hittade Erik ytterligare två lärkträd som konkurrerat med de omgivande ogallrade granarna i ca 80 år nu. Ingen tvekan om att dom hävdar sig bra trots trängseln. Raka, höga, kvistfria och längre än allt runt omkring. Vi tittade även till skiftets gammel-gammelträd. De mer än trehundraåriga granarna på avd 28. Där har inte hänt mycket på de ynka år som gått sedan jag senast var där. I deras perspektiv en liten blinkning.

Augusti
Jag fortsätter själv (sedan resten av familjen återvänt till hemmabasen) insamlandet av aktuella uppgifter. Vill hinna gå igenom det mesta i sommar och uppdatera mina register och webbsidorna. Och också fundera vidare på ofattade beslut.

På avdelning 8 kommer plantorna fint på 95 % av ytan nu (några fläckar med tätt ris verkar fortfarande lite glesa). Alltså måste jag fatta beslut om vilka frötallar som skall sparas och vilka som skall säljas. Roade mig med att kolla virkesförrådet för dessa gamla jättar och fick fram att det ligger runt 450 m3sk (skogskubikmeter) för hela avdelningen – 3,5 hektar. Jag inbillar mig att det är OK för en fröträdställning. Som vanligt vill jag helst att allt skall stå kvar, men nu kommer ju plantorna och dom behöver ljuset och näringen. Ättestupan för gammelföräldrarna. Det är ju resar med en aktningsvärd ålder och skönhet som står där. Dom är ju över 200 år! Jag har ju mina silverfuror att ta vara på, men ett par av dessa furor tänker jag lägga beslag på själv till eget virke. Nej, vad jag borde göra är att annonsera ut detta specialsortiment till medlemmar eller intresserade kring Sveriges Byggnadsvårdsförening. Där borde finnas intresserade som har behov av gammalt kvalitetstimmer. (jag måste bygga mitt såghus och ett riktigt virkestorkförråd i Fryksås! Då kan jag vänta på rätt köpare.)

Avdelning 6 vållar mig annat bryderi. Redan när jag gick igenom med LA 1991 väckte han tanken på att ta ner allt och starta om – detta för att få ett modernt bestånd med allt i samma ålder. Ur rationell synvinkel är ju det det enda rätta. Jag har ju så svårt att vara rationell enbart. Alternativet är väl att låta det stå. Men det känns inte rätt det heller. Några dominerande gamla tallar och älgbetning har gjort att det är fullständigt splittrat i ålder och kvalitet. Om man hade kunnat få ut stortallarna utan att förstöra den yngre skogen hade det varit det naturliga tycker jag (också apropå avd 8 och frötallarna där). Detta trasiga tillstånd har säkert uppstått pga kolningen. Minst tre kolbottnar ligger här eller allderles intill. Men älgbetning har försvårat för många plantor också. Älg trivs nog här. Hittade en yta där mossan var helt uppriven av stort djur.

En tur runt och förbi Rädbjörka upp till avdelningarna 1 och 2 fick mig både betänksam och på gott humör. Vilken fin skog här står. Vilka bestånd! 1,7 ha = 876 m3sk. Men det skulle faktiskt göra lite ont att tvingas sälja till staten för ett eventuellt naturreservat. (om det nu blir några fler sådana med den nya regeringen) Jag vill gärna sköta naturvården själv och behålla ägandet. Detta är ju områden jag är stolt över att få vårda. Även om jag också förstår reservatsidén ur större perspektiv. Alla markägare längs ån tänker säkert inte på samma sätt. Men jag borde ta initiativ till att sluta ett naturvårdsavtal för Räddådalen (den del som passerar genom mitt skifte då).

Det är klart att jag är positiv till reservatsbildning – i grunden. Jag vill ju inte bli av med för mycket mark bara. Undrar om det går att köpa/byta till sig ersättningsmark i en sådan affär?

Funderingar kring evigheten
Om jag ska göra något åt avd 6 bör det göras i samband med att frötallarna avverkas på avd 8, dvs inom kort (någon intresserad av stamblock eller knivfura?). Skall avd 7 få stå kvar? Jag tror det. Men det finns gallring att få gjord på övre sidan vägen. Skall det göras då också, snabbt och kvickt. Tex 17 & 18. Eller åtminstone ta frötallar även på 11 och 2. I kortsiktigt mänskligt perspektiv blir så långtgående beslut svåra att fatta. Vi pratar om individer som stått många hundra år här! Inför nästan evigheten inser man sitt livs litenhet. Inte skall väl jag…
Kontaktade Södra Råda-projektet (man skall bygga en ny timrad medeltidskyrka där den gamla brann ner), och erbjöd dom att köpa några av dessa gammelfuror. Där är man i behov av just gammal senvuxen kärnrik fura i rejäla längder. Dom var intresserade – om ett par år. Dom skulle återkomma.
Det vore något! Att specialplacera dessa individer!

Har snart genomfört det mesta av uppdateringarna av beståndsdata och aktuellt virkesförråd. Några kompletteringar behövs här och där men det hinns nog med i sommar.

Naturvårdsavtal
Nu har jag tagit initiativ för att sluta avtal om naturvården längs Rädan. Väntar på förhandlingssvar. Ett naturvårdsavtal kan passa.

Fick svar från Skogsstyrelsen att frågan om Rädåravinen som större reservat alls inte är avgjord. Frågan vilar hos Naturvårdsverket. Det blir alltså till att vänta något år till på besked och beslut.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *