1990

Resultatet i juni

Inga naturkatastrofer under vintern kunde jag konstatera i juni. Ett (1) litet vindfälle.
Gick runt och inspekterade resultatet av höstens åtgärder. Nog ser det bra ut – men frågor som framtiden får svara på är : Klarar granarna allt ljus ? Kommer detta att klara nästa vinterstorm eller snövintrer ? Erik räknade till 50 årsringar i en ”stor” tall som blåst ner.

”älgarnas trädgård”

Stötte på älgko med två små bruna kalvar vid ”älgarnas trädgård” (avd 20, 21, 22 och 23) – var annars ? Det syns på alla betade småtallar att älgarna trivs där uppe. Längre upp i södersluttningen flög en tjäderhöna fram och spelade skadad för att få mej från ungarna. Hon släpade med ena vingen och flaxade till synes hjälplöst framför mej.

Gärdesgård eller gödslingseffekt

Med hjälp av I, E och E kvistades en liten del av alla slanka granslanor som ligger kvar efter gallringen. De lades i några högar för sej. Mycket bra gärdesgårdsmaterial. Eller ved. Men 75 % får ligga kvar för långsiktig gödslingseffekt. (För mycket jobb att ta vara på dem nu)
Har skaffat en tillväxtborr för att kunna kolla ålder, tillväxt, kvalitet.
De första egna ingreppen gjorde jag i mitten av juli med röjsåg. Avd 3 har stått och vuxit så tätt och undertryckt att jag röjde väldigt försiktigt nu första gången. I planeringen ingår att återvända om ca fem år igen för ytterligare röjning / gallring. ”Ungtallarna” på avd 2 var inget för röjsågen. Dit får jag återvända med motorsåg och ”järnhäst”.

Älgbetat

Röjde också en del undertryckt gran på avd 15 och 17. På det sistnämnda sköter älgarna röjning och väl mycket »gallring« av tallungskogen. Fläckvis är där hårt betat. Älgarna tycks ha ett stråk ner från Kolberget via sumpmarkerna uppe i nordost, älgarnas trädgård och vidare ner mot sumpmarken 02 och Rädan. Hårt betade är plantorna också på avd 6. Vad blir det där?

Naturanpassat

Jag funderar mycket över min syn på ”naturvård” och skogsbruksmetoder. Vilka mål har jag ? Är själva metodvalet – naturvårdshänsyn – ett mål i sej ? Jo, säkert är det så. Jag vill ju gärna gå längre än bara ”hänsyn”. Anpassning vore ett bättre uttryck för mina ambitioner. Om jag nu kan konkretisera vad det ska innebära, förstås ? Ett småskaligt, naturvårdsanpassat skogsbruk med många nyckelbiotoper intakta.

Biotopreservat

Dessa teoriers praktiska konsekvenser ställdes jag inför när jag gick med röjsågen. Borde jag inte spara områden av den tätvuxna, undertryckta karaktären ? Som mindre biotopsreservat. Populärt för fåglar, småvilt, insekter och växter. Visst finns också ett ekonomiskt intresse med i bilden. Och nog är det vackert med en välgallrad ståndskog – som ju är väl så ekonomiskt motiverad. (En sparbanksbok på rot !)

Höggallring ?

Apropå gallring: Är vissa bestånd lämpade för gallring ”uppifrån”, höggallring. Dvs att avveckla de stora träden och låta underväxten få utrymme? Måste fråga någon om det. Och kolla åldern på de små. Har de stått undertryckta och stampat länge kanske de passerat sin ”växtliga” tid i livet.

22 juli – ålder

Elin och jag tog ett par timmars vandring i de västra delarna – på bägge sidor om Rädan. Vi invigde tillväxtborren, fotograferade och pratade. Några träd hade nått en hedervärd ålder, bl a en frötall på avd 6 som är 180 år. Antagligen är syskonen runtomkring lika gamla. En jätte bland jättegranar på avd 2 är 175 och tallen där norra rågången korsar ån är 195 år (skiftets ålderträd). Å andra sidan hittade vi en gran som var 12 – 13 cm i brösthöjd och 130 år. Där ravinen planar ut norrut, mitt på avd 3. Snacka om tätvuxet!

24 juli – Skogs-knipprot

För en vecka sedan hittade vi ett exemplar av något vi trodde var en orkidé. Vi har gått bet på att bestämma vilken. I dag tog vi hjälp av SO som hjälpte oss komma fram till att det antagligen är en överblommad ”Skogsknipprot” vi hittat. Intill vägen, på gränsen mellan avd 9 och 10. Flugblomster och Kattfot finns också på samma plätt.

Elin och jag tog ett par timmars vandring i de västra delarna – på bägge sidor om Rädan. Vi invigde tillväxtborren, fotograferade och pratade. Några träd hade nått en hedervärd ålder, bl a en frötall på avd 6 som är 180 år. Antagligen är syskonen runtomkring lika gamla. En jätte bland jättegranar på avd 2 är 175 och tallen där norra rågången korsar ån är 195 år (skiftets ålderträd). Å andra sidan hittade vi en gran som var 12 – 13 cm i brösthöjd och 130 år. Där ravinen planar ut norrut, mitt på avd 3. Snacka om tätvuxet!

30 juli – ståndortsbestämning

Gick från Fryksås med spade i ena handen och ”måttstång” i den andra. I ryggsäcken låg boniteringshandböcker, relaskop & höjdmätare (hemslöjd), kamera, pennor, papper, saft och bullar. Solen sken och ormvråken jamade över Kolberget. Tog vägen över Kolbergets topp och hamnade uppe på avd 26.

Avd 26

490 – 500 m/ö/havet. Torr blåbärsmark. 18 – 20 m höga tallar, 130 år i brösthöjd. Försökte gräva i den steniga marken. Mycket tunt humuslager, 0 – 3 cm.
Podsoljordmån naturligtvis med tunt blekjordslager, 0 – 3 cm. Grävde en ny grop några meter bort. Där var det träkol i humuslagret, och ett betydligt kraftigare blekjordslager, 6 – 10 cm. Texturprov från rostjorden (puh !) gick att forma mellan fingrarna, men inte att rulla i handen = sandig – moig morän (Sm). Är jorddjupet ”varierande” eller ”mäktigt” eller ”tunt” ? Berget går i dagen på flera ställen kring höjdåsen. Här uppe står ett lagom antal frötallar kvar. Resten, dvs spinkig och ”felplacerad” gran kanske bör tas bort. Eller ska de få stå kvar och växa till sig? De tallar som fortfarande står klarar säkert både vind och snö i stora mängder.

Avd 29 – Karl XII

Jag fortsatte över krönet norrut till avd 29. Det är ett område med flera frågetecken. Vegetationen består till 99 % av ett jämt lager mossa (ej vit-eller björnmossa !), som täcker all sten och alla gamla lågor som ligger packade därunder. Ett flertal mycket gamla brandstubbar står kvar i vemod. Gran dominerar men är i klent och undertryckt skick. 15 – 20 cm br.h = 100 år. En del furor finns och de är något grövre. Detta måste vara ett gammalt brandfält. Men hur länge sedan är det det brann här – 100 år ? En hyfsat grov gran > 30 cm br.h. visade sej vara > 275 år. Den var alltså liten på Karl XII:s tid. Förvirrad gick jag söderut över krönet.

Avd 25

Halvvägs ner till råt tog jag av österut. Vegetationen ört-och gräsrik (pga. rörligt markvatten ?) I sydöstra hörnet grävde jag ett par gropar. I den ena ett mäktigt snusliknande humuslager, > 10 cm, men variationerna är stora från fläck till fläck. Området gallrades (snarare ”dimensionshöggs”) hårt sommaren 88 när Korsnäs skulle städa bort snöbrotten. Det som står här är snarast en granskärm. Ska bli intressant att se hur det blir med plantuppslag framöver.
Drack saft och åt bullar. Gick vidare västerut.

Brådskande gallringsbehov

Södra halvan av avd 16 — 50-årig granskog i behov av försiktig men brådskande gallring. Fläckvis mycket toppbrott.

2 augusti – regelboken

Funderar på hur mina ambitioner att ta stora hänsyn och anpassa skogsbruket till flora och fauna, ska omsättas i praktiken. Går jag på i ullstrumporna med ståndortsanpassningen och virkesproduktion, tappar jag kanske helhetsperspektivet. Vad jag behöver är en plan över vilka områden som helt ska undantas från ”skötsel”, samt hur mina åtgärder på olika vis bör utformas på övrig mark.

  • variation i åldersfördelning
  • varsamhet med gamla döda träd, både stående och omkullfallna.
  • spara lövträd.(finns ju knappt några!)
  • skona gamla stubbar, stenrösen, lågor etc.
  • skydda småkärr, försumpningar, källdrag mm.
  • bevara skuggiga platser i bestånden.
  • undvika rasbranter och bäckraviner. (Rädan = nyckelbiotop)
    Allmänt : eftersträva variation och mångfald, viss olikåldrighet och flerskiktad vegetation.
    (Allt taget ur regelboken ! Men värt att praktisera.)
    En biotop som tycks vara av stor betydelse för både småkryp, fåglar, lavar och mossor, är tydligen fuktig, mörk granskog med lågor och ett inslag av mycket gamla träd. (jämför med de inre delarna av avd 16 eller Rädans ravin)
    Min ambition är att kunna göra en inventering av vilka mossor, lavar och växter som trivs i Rädans ravin, och i granbestånden uppåt kolberget (avd 18 & 29). Där kanske kan göras intressanta fynd.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *