{"id":284,"date":"2021-06-24T15:29:46","date_gmt":"2021-06-24T15:29:46","guid":{"rendered":"http:\/\/skogslandskapet.se\/?page_id=284"},"modified":"2021-06-24T15:29:46","modified_gmt":"2021-06-24T15:29:46","slug":"ord-och-begrepp","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/skogslandskapet.se\/index.php\/ord-och-begrepp\/","title":{"rendered":"Ord och begrepp"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Avdelning<\/strong><br>avdelningsbeskrivningen i skogsbruksplanen beskriver detaljerat hur skogen ser ut i varje best\u00e5nd, likartat omr\u00e5de vad g\u00e4ller biotop, tr\u00e4dslag, tr\u00e4dslagsblandning, tr\u00e4d\u00e5lder, bonitet, osv<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>ASIO<\/strong><br>Ett system f\u00f6r att klassa och bed\u00f6ma biotoper. Bygger p\u00e5 att olika arter \u00e4r olika k\u00e4nsliga f\u00f6r st\u00f6rningar. ASIO utg\u00e5r fr\u00e5n skogsbranden som st\u00f6rning och \u00e4r en klassning av hur ofta br\u00e4nder f\u00f6rekommer.<br>A = brandklass ALDRIG<br>S = brandklass S\u00c4LLAN<br>I = brandklass IBLAND<br>O = brandklass OFTA<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Best\u00e5nd<\/strong><br>en urskiljbar samling tr\u00e4d, som har viss likhet i artsammans\u00e4ttning, \u00e5lder, diameter, h\u00f6jdutveckling mm<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Biotop<\/strong><br>ett markomr\u00e5de med enhetlig milj\u00f6 f\u00f6r b\u00e5de v\u00e4xter och djur \u2013 organismsamh\u00e4llets livsmilj\u00f6<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Bonitet<\/strong><br>ett uttryck f\u00f6r st\u00e5ndortens b\u00f6rdighet, dvs dess virkesproducerande f\u00f6rm\u00e5ga. Uttrycks som virkesproduktion i skogskubikmeter per hektar och \u00e5r under v\u00e4xttiden <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Brandrefugi<\/strong><br>en biotop d\u00e4r brand s\u00e4llan eller aldrig f\u00f6rekommit. P\u00e5tr\u00e4ffas mest i fuktiga omr\u00e5den. Gran \u00e4r ofta dominerande tr\u00e4dslag. Kontinuiteten \u00e4r mycket l\u00e5ng och arter med d\u00e5lig spridningsf\u00f6rm\u00e5ga har kunnat leva kvar liksom arter med s\u00e4rskilda krav p\u00e5 h\u00f6g luftfuktighet och l\u00e5g temperatur.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Ekologi<\/strong><br>Ekologins uppgift \u00e4r att n\u00e4rmare unders\u00f6ka formerna f\u00f6r samband och v\u00e4xelverkan mellan de olika komponenterna i naturen. Hur det hela h\u00e4nger ihop! (detta \u00e4r det kort-korta svaret)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Geologi<\/strong><br>Vetenskapen om jorden. Den geologiska vetenskapen \u00e4r huvudsakligen inriktad mot jordens yttre h\u00f6lje, dvs. litosf\u00e4ren (jordskorpan med \u00f6vre manteln) och dess t\u00e4ckande jordarter med avseende p\u00e5 sammans\u00e4ttning, uppbyggnad och de f\u00f6rlopp som pr\u00e4glar litosf\u00e4rens utveckling. Man kan ocks\u00e5 karakterisera geologin som en beskrivande och f\u00f6rklarande, historisk disciplin inom ramen f\u00f6r naturvetenskaperna. (Nationalencyklopedin)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Huggningsklass<\/strong><br>ger en sammanfattning om best\u00e5ndets utveckling i relation till st\u00e5ndorten och de \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r aktuella f\u00f6r sk\u00f6tseln av best\u00e5ndet. Tex. kalmark K1 K2, r\u00f6jningsskog R1 R2, gallringsskog G1 G2, slutavverkningsskog S1 S2,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Humiditet<\/strong><br>skillnaden mellan nederb\u00f6rdsm\u00e4ngd och avdunstning<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Jordm\u00e5n<\/strong><br>Den \u00f6versta delen av en jordart som p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6r\u00e4ndrats genom bl.a. klimatets och organismernas p\u00e5verkan. Jordm\u00e5ner k\u00e4nnetecknas av horisonter som oftast \u00e4r parallella med markytan och n\u00e5r ned till 1-2 m djup. Horisonterna skiljer sig fr\u00e5n varandra genom f\u00e4rg, jordartens kornstorlek (textur), struktur, konsistens, porositet och m\u00e4tbara kemiska, fysikaliska och markbiologiska karakteristika. Horisonterna kan ha olika tjocklekar och tillsammans utg\u00f6r de en markprofil, ofta genomv\u00e4vd av v\u00e4xtr\u00f6tter, rik p\u00e5 markorganismer och med st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende markprocesser.<br>Tex. Lavpodsol, J\u00e4rnpodsol, J\u00e4rnhumuspodsol, Humuspodsol, Brunjord, Kulturjordm\u00e5n<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Klimatzon<\/strong>\u00a0\u00e4r ett geografiskt omr\u00e5de som k\u00e4nnetecknas av likartat\u00a0<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Klimat\">klimat<\/a>.<br>Man brukar tala om 4 olika klimatzoner.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>den\u00a0<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Tropiskt_klimat\">tropiska zonen<\/a><\/li><li>de\u00a0<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Subtropiskt_klimat\">subtropiska zonerna<\/a><\/li><li>de\u00a0<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Tempererat_klimat\">tempererade zonerna<\/a><\/li><li>och\u00a0<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Polarklimat\">polarzonerna<\/a><br><\/li><\/ul>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Markfuktighetsklass<\/strong><br>beror p\u00e5 avst\u00e5ndet ner till grundvattnet, kornstorleksf\u00f6rdelning, humushalt och klimat. <\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Torr mark: grundvatten djupare \u00e4n 2 meter.<\/li><li>R\u00f6rligt markvatten f\u00f6rekommer inte (S). <\/li><li>Frisk mark: grundvatten p\u00e5 1 &#8211; 2 meter djup. R\u00f6rligt markvatten under kortare perioder (K).<\/li><li>Fuktig mark: Grundvatten n\u00e4rmare \u00e4n 1 meter. R\u00f6rligt markvatten under l\u00e4ngre perioder (L)<\/li><li>Bl\u00f6t mark: Grundvatten bildar vattensamlingar i ytan. R\u00f6rligt markvatten f\u00f6rekommer inte. D\u00e5lig avrinning.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Markvegetationstyp<\/strong><br>Markvegetationen omfattar v\u00e4xtplatsens f\u00e4lt- och bottenskikt. F\u00e4ltskiktet best\u00e5r av alla \u00f6rter, gr\u00e4s, halvgr\u00e4s, ris, ormbunkar, fr\u00e4ken- och lummerv\u00e4xter. Bottenskiktet utg\u00f6rs av mossor och lavar. Arterna har helt skilda krav p\u00e5 livsmilj\u00f6n. Detta g\u00f6r att artsammans\u00e4ttningen varierar mellan v\u00e4xtplatser med olika n\u00e4ringsf\u00f6rh\u00e5llanden. Ju st\u00f6rre v\u00e4xtn\u00e4ringsutbud marken har, desto st\u00f6rre andel n\u00e4ringskr\u00e4vande arter finns det i markvegetationen och en stor andel n\u00e4ringskr\u00e4vande arter visar att st\u00e5ndorten har goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att producera virke.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Naurh\u00e4nsyn<\/strong><br>M\u00e5lkoder i en \u201cgr\u00f6n skogsbruksplan\u201d f\u00f6r klassificering av best\u00e5nd. Anger avv\u00e4gningen mellan produktion och milj\u00f6 i varje best\u00e5nd. M\u00e5lkoden s\u00e4tts utifr\u00e5n f\u00f6rekomsten av speciella naturv\u00e4rden men ocks\u00e5 utifr\u00e5n ambitionen att de olika klasserna skall f\u00f6rekomma i viss omfattning. skogsv\u00e5rdsorganisationen bed\u00f6mer att om den biologiska m\u00e5ngfalden skall kunna f\u00f6renas med en effektiviserad skogsproduktion, s\u00e5 kr\u00e4vs en procentuell f\u00f6rdelning av m\u00e5lkoder p\u00e5 80-10-10 av skogsmarken.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>PG &#8211; Produktionsm\u00e5l Generell naturh\u00e4nsyn<\/li><li>PF &#8211; Produktionsm\u00e5l F\u00f6rst\u00e4rkt naturh\u00e4nsyn<\/li><li>NS &#8211; Naturv\u00e5rd Sk\u00f6tsel<\/li><li>NO &#8211; Naturv\u00e5rd Or\u00f6rt<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Nyckelbiotop<\/strong><br>en biotop d\u00e4r s\u00e4rskilda, intressanta v\u00e4xt- eller djurarter f\u00f6rekommer eller kan f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rekomma. Vanligen g\u00e4ller det biotoper f\u00f6r s\u00e4llsynta eller hotklassade arter. Nyckelbiotop \u00e4r ett kvalitetsbegrepp f\u00f6r v\u00e4rdefull skog. Genom att kartl\u00e4gga och skydda nyckelbiotoper kan stora biologiska v\u00e4rden bibeh\u00e5llas i skogarna. (Praktisk skogshandbok; Sveriges Skogsv\u00e5rds-f\u00f6rbund)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Vegetationsperiod<\/strong><br>den period under \u00e5ret d\u00e5 lufttemperaturen \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n +5\u00b0<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Virkesf\u00f6rr\u00e5d<\/strong><br>m\u00e4ts i m3 skog per hektar. Kan okul\u00e4ruppskattas med hj\u00e4lp av ett relaskop som anv\u00e4nds f\u00f6r att r\u00e4kna stammar och f\u00e5 fram grundytan dvs ett m\u00e5tt i m2. K\u00e4nner man best\u00e5ndets medelh\u00f6jd kan man i tabeller r\u00e4kna fram best\u00e5ndets virkesf\u00f6rr\u00e5d m\u00e4tt i m3 sk\/ha<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>St\u00e5ndort<\/strong><br>ett markomr\u00e5de med enhetlig milj\u00f6 f\u00f6r v\u00e4xterna &#8211; v\u00e4xtsamh\u00e4llets livsmilj\u00f6<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>St\u00e5ndortsanpassning<\/strong><br>att oms\u00e4tta ekologiska kunskaper i skogsbruket s\u00e5 att b\u00e4sta m\u00f6jliga v\u00e4xtmilj\u00f6 f\u00f6r tr\u00e4den skapas, med sk\u00f6tselmetoder som minimerar risken f\u00f6r negativa milj\u00f6effekter<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>St\u00e5ndortsindex<\/strong><br>bonitetsangivelse som utg\u00e5r fr\u00e5n den \u00f6vre h\u00f6jd (\u00f6h) ett best\u00e5nd uppn\u00e5r efter en given referens\u00e5lder. Anges oftast i hela meter med en inledande tr\u00e4dslagsbeteckning: \u201cT\u201d f\u00f6r tall, \u201cG\u201d f\u00f6r gran. S\u00e5lunda st\u00e5r G17 f\u00f6r Gran, 16,5 &#8211; 17,5 m (\u00f6h) vid 100 \u00e5rs \u00e5lder.SI kan best\u00e4mmas med h\u00f6jdutvecklingskurvor, interceptmetod eller direkt utifr\u00e5n st\u00e5ndortens karakt\u00e4rsdrag som markfukt, markvegetation etc (Skogsencyklopedin)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Temperatursumma<\/strong><br>ett m\u00e5tt p\u00e5 v\u00e4rmef\u00f6rh\u00e5llandena under v\u00e4xtperioden. Man f\u00e5r fram T-summan genom att addera luftens medeltemperatur \u00f6ver +5\u00b0 f\u00f6r alla dygn d\u00e4r medeltemperaturen varit mer \u00e4n +5\u00b0. T-sum sjunker med 80 &#8211; 120 enheter d\u00e5 h\u00f6jden \u00f6ver havet \u00f6kar med 100 meter.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Textur<\/strong><br>beskriver f\u00f6rdelningen av olika kornstorlekar hos en jordart. Texturen har stor betydelse f\u00f6r den vattenh\u00e5llande f\u00f6rm\u00e5gan. Mor\u00e4ner indelas i GR (mor\u00e4n), SA (sandig), SM (sandig-moig), FM (moig, mj\u00e4lig, lerig)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Avdelningavdelningsbeskrivningen i skogsbruksplanen beskriver detaljerat hur skogen ser ut i varje best\u00e5nd, likartat omr\u00e5de vad g\u00e4ller biotop, tr\u00e4dslag, tr\u00e4dslagsblandning, tr\u00e4d\u00e5lder, bonitet, osv ASIOEtt system f\u00f6r [&hellip;] <span class=\"read-more-link\"><a class=\"read-more\" href=\"https:\/\/skogslandskapet.se\/index.php\/ord-och-begrepp\/\">L\u00e4s mer<\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-284","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/skogslandskapet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/284","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/skogslandskapet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/skogslandskapet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skogslandskapet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/skogslandskapet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=284"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/skogslandskapet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/284\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":286,"href":"https:\/\/skogslandskapet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/284\/revisions\/286"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/skogslandskapet.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=284"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}