Land Art
I höstas väcktes idén om att genomföra en workshop uppe i skogen, med studenter från Konsthögskolan Valand som deltagare. I april var vi – åtta studenter och två lärare – här uppe första vändan. En vecka i mitten av april. Snön låg halvmeterdjup fortfarande men vi lyckades pulsa runt två vändor för att möta platsen och kanske få ideer. I slutet av maj åkte samma grupp upp igen. Denna gång med intentionen att påbörja, testa, experimentera med olika platser och uttryck, ideer. I september ska den avslutande arbetsperioden ske. Mer om detta kan man då läsa på en egen webbplats. Annonseras även här!
Naturreservat i Rädådalen
Nu verkar det äntligen hända saker i denna frågan. Fick en kallelse till informationsmöte med representanter från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen strax före midsommar. I kallelsen fanns också ett preliminärt förslag till gränsdragning av reservatet. Vi gick runt och studerade de naturvärden (som väl de flesta markägarna borde känna väl till vid det här laget). Dessutom fick vi presenterathur processen i detta reservatbildande ser ut. Det lär bli att förhandla om gränser, priser, försäljningsform mm.
Vad vill jag? Måste ta reda på skillnaden mellan regelrätt försäljning och intrångsersättning. Är det skillnader skattemässigt? Vilka i så fall?
Jag vill också förhandla om gränsdragningen på östra sidan om ravinen. Enligt det preliminära förslaget skall gränsen gå en bra bit in över avd 4 och 5 plus en västlig del av avd 8. Detta är helt onödigt mycket buffertzon i mitt tycke. Rimligt vore att dra gränsen mellan avd 4 och 5 och min nuvarande gränszon avd 3. Det ger helt OK buffert och inkluderar inte mina gallrade och produktiva bestånd som ju ur natursynpunkt knappast är intressanta för reservatet.
Ny litteratur
Ägnade mycket tid under våren åt studier av nyköpt litteratur i skogliga frågor. Delvis var detta en del av mina högst privata förberedelser för Land Art kursen som skall genomföras här i min skog, på detta skifte. Men framför allt handlar böckerna om frågor som sysselsatt mig under lång tid. Alltså hur man kombinerar praktisk skogsproduktion med artbevarande och naturvård utan att stå med skägget i brevlådan om 300 år. Några av böckerna rekommenderar jag verkligen (även om någon är på engelska). Först ”Skogsdynamik och arters bevarande” av Mats Niklasson & Sven G Nilsson, utgivet av Studentlitteratur 2005. Det är en mycket grundlig, välskriven och saklig genomgång av vad som är nödvändigt för att bibehålla en mångfald i flora och fauna i landskapet. Visserligen med ett focus på södra sverige och mycket om löv- och ädellövskog, men principer och tänkande är självklart översättningsbart till mina tajgaförhållanden. Den andra är i princip den engelskspråkliga motsvarigheten: ”Maintaining Biodiversity in Forest Ecosystems”, edited by Malcholm L. Hunter JR, utgivet av Cambridge University Press 1999. Läs och omsätt i praktiken! Den är betydligt mer detaljerad och grundlig men oerhört intressant. För min del var det en förvånande iaktagelse att den skogsakademiska engelskan gick förhållandevis lätt att läsa. Det gav mig också många engelska facktermer som jag behöver nu när jag översätter Skog som Konst-sajten till engelska.
PC-skog och Windows XP
Med anledning av det planerade reservatet i Rädådalen sitter jag med funderingar och revideringsplaner för min skogsbruksplan, kartor och bestånd. Skaffade »PC Skog Gård« och har gjort en fastighet med avdelningsdata och kartor som övning. Gör nu om alltihop eftersom flygfotot jag använt inte hade någon geo-referens och därför inte visste alls var i geografin den befann sig…(några ord i manualen inledningsvis om detta hade varit bra!) En hel del finns att säga om användarvänligheten i detta program. Det var länge sedan jag svor så över dålig manual och opedagogiskt upplägg i hjälpsystemet. Och jag har läst många dåliga manualer. Jag fick lust att skriva till programutvecklarna och erbjuda mina tjänster för att producera en pedagogisk manual, samt föreslå några viktiga förbättringar i själva programmet…
Men att köra Windows XP i Macen funkar alldeles strålande. Och snabbt går det. Internet och Firefox i Windows går nog banne mig fortare än i Mac (men det kanske beror på alla flikar jag ständigt har igång där?
Teoretisk hantering
Det är ganska lätt att förstå riskerna med teoretiskt skogsplanerande vid skrivbordet med hantering av kartor, bestånd och åtgärder. Och att detta leder till schematiska, storskaliga hanteringar av skog. Istället för den anpassning till små förhållanden och lokala undantag, specialhantering som är nödvändigt för ett långsiktigt hållbart skogsbruk med den biologiska mångfalden hjälpligt räddad eller intakt.
Korrigeringar
Jag vill korrigera och uppdatera kartorna till hur beståndsgränserna idag faktiskt går och samtidigt numrera om avdelningarna. Kanske också slå samman vissa? Två viktiga hjälpmedel för detta är dels ett nytt flygfoto från lantmäteriet, där de senaste åtgärderna på tex Kolberget nu syns. Dels en GPS som jag kopplar till PC Skog och kör in och ut punkter från kartan till verkligheten och tvärtom för att få korrekta positioner och gränser. Har gått några vändor för att skapa Rutter och punkter av intresse. Tolerans och avvikelse är väl inte helt perfekt – det blir närmevärden att kartera från. Flygfotot är ovärdeligt. Där kan man få fram oerhört mycket.
Konstnärliga störningar
En annan förändring jag vill införa är att tydliggöra och utveckla mina småskaliga konstnärliga ”störningar” och konstnärlig specialhantering av vissa delar i flera bestånd. Detta för att Land Art-aspekten i skogsbruket ska bli tydligare. Har påbörjat inläggning av dessa i min FileMaker-databas som egna fält. Jag måste inventera bestånden grundligare utifrån detta! Målet är att så många bestånd som möjligt skall ha dessa tillägg både i teorin och i det praktiska hanterandet. Självfallet kan det förefalla flytande gränser mellan vissa av dessa ingrepp och ett utstuderat naturvårdsinriktat skogsbrukande. Mitt synsätt är dock sådant att just det till ytterlighet drivna är det intressanta i detta sammanhang. Kanske är det bara med extremt småskaligt specialhanterande man kan klara skogsbruk OCH bevarad biologisk mångfald. Det är en del av min konstnärliga aspekt.
Jag planerar bl.a. att märka de stående döda fd. frötallarna på avd 6 (i den nya numreringen – fd avd 8). Kanske med trä eller metallplattor där jag ingraverat nummer, årtal och ålder vid döden…
Har också inhängnat 100 kvadratmeter med stolp och lapptyg (vita plastvimplar i ett snöre mellan stolparna, för att om möjligt hålla älgarna utanför där. Tänkte se hur en sån ruta utvecklas utan älgbetning på Rönn, Sälg och Tallplantor. Räcker inte snöre och vimplar får jag hägna in rejälare med slanor.
Kolbottnarna och forstigen borde också markeras i terrängen. Hur? Skyltar? Skylta även vid referens – och reliktbestånden på 22 och 24?
Hyggesbränning eller?
Gick en runda med LA från Skogsstyrelsen. Ville diskutera och få råd angående min påtänkta avverkning och hyggesbränning på avd 6. Han avrådde från bränning. Det är för litet och trångt och med inga naturliga gränser. Avdelningen är nog egentligen rester av två olika gamla skiften från tiden innan omarronderingen. Den ena delen domineras av kvarlämnade frötallar som ger den ca 50-åriga underväxten och ungskogen liten chans att utvecklas. Den andra delen är ett splittrat och luckigt granbestånd i olika åldrar.
Vi kom väl fram till att ett hanteringsförslag är att avveckla granbeståndet och plantera tall där samt att plocka så många av frötallarna från den andra delen som möjligt utan att köra sönder helt och låta den yngre skogen ta sig på egen hand därefter. Ett annat sätt är att försöka med ett slags blädning i granbeståndet. Frågan är väl om det finns tillräckligt småplantor i underväxten och att det är olikåldrigt tillräckligt. Hur avgör man sånt? Kan man succesivt få det till ett sådant tillstånd? Talldelen har nog inga andra alternativ. Om man inte ska driva av alltihop och starta om totalt. Granridån på avd 7 avverkas och inkorporeras i avd 8 och planteras med tall omgående. Frötallarna på 8 bör bort inom två år.
När jag suttit en stund och pillat med avdelningarnas gränser och hanteringsförslagen frestas jag till det mest rationella beslutet: avverka hela klabbet på avd 6 och 7-tarmen och plantera tall. Punkt. Så skapas monokulturer inom rationella avdelningsgränser. Det gäller att ha kursen klart utlagd framför sig! Det vill säga – veta vilka prioriteringar som skall gälla och inte förblindas av skrivbordslösningar.
Måste höra av mig till Södra Råda-projektet igen och höra om det är aktuellt att spara några frötallar från avd 8 till dom.
Nytt på Kolberget
Uppe på Kolberget har jag ju rört till det med avverkning och planteringar så att det krävs en del ny struktur för att teori och verklighet skall överensstämma. Hur bäst uppdatera nya avdelningar? Naturligt är ju att skilja på gran/tall och lärkbestånd tex. Men ska de tre lärkområdena bilda en avdelning trots geografisk utspriddhet? Dessutom tror jag att jag bör integrera naturvårdsområdena i de avdelningar de logiskt och naturligt hör hemma i. Reliktområdena 05 och 06 bör tex ingå i intilliggande bestånd/avdelning.
Reservatet
Reservatsplanerna i Rädådalen gör att jag har några beslut att fatta. Vill jag behålla ägandet och få mindre ersättning – intrångsersättning, eller vill jag sälja. Ersättningsmark är knappt möjligt om jag fattat rätt. Sveaskog som skulle vara källan för sådan mark har inte några ägor i den här delen av Dalarna. Kan jag hitta mark närmare Göteborg som skulle kunna fungera som ersättning?
Jag vill också förhandla om gränsdragningen på östra sidan om ravinen. Enligt det preliminära förslaget skall gränsen gå en bra bit in över avd 4 och 5 plus en västlig del av avd 8. Detta är helt onödigt mycket buffertzon i mitt tycke. Rimligt vore att dra gränsen mellan avd 4 och 5 och min nuvarande gränszon avd 3. Det ger helt OK buffert och inkluderar inte mina gallrade och produktiva bestånd som ju ur natursynpunkt knappast är intressanta för reservatet. En sådan gränsdragning skulle innebära att jag säljer 8 hektar till reservatet. Men det är till stora delar den mest produktiva marken och den mest välslutna ståndskogen som försvinner. Särskilt avd 1 och 2 på västra sidan om ravinen. För att det inte skall verka oklart: jag är helt och fullt för ett reservatsbildande. Inget snack om det.
Skogspromenad med Jenny
Vi gick längs den av mig föreslagna reservatsgränsen. Verkar inte bli några problem med det. Jenny höll med om att detta var en naturligare gräns. Skönt.
Fröträden och gallringsbehovet
Nu ska jag snitsla dom fröträd som skall få stå kvar till evigheten på avdelningarna 6 och 11 (nya numreringen). De övriga säljer jag som stamblock eller knivfura. Passar också på att avverka det stampande avd 4 och så många frötallar som möjligt utan för mycket åverkan på 5. Gallring av 2 och 3. Även granridån mot 6 tas bort förutom allt gärdesgårdsvirke som står. På västra sidan vägen också frötallar som bör bort och gallring på avd 15. Ska snitsla skyddszon mot stigen / hästkörvägen.