Avdelning
avdelningsbeskrivningen i skogsbruksplanen beskriver detaljerat hur skogen ser ut i varje bestånd, likartat område vad gäller biotop, trädslag, trädslagsblandning, trädålder, bonitet, osv
ASIO
Ett system för att klassa och bedöma biotoper. Bygger på att olika arter är olika känsliga för störningar. ASIO utgår från skogsbranden som störning och är en klassning av hur ofta bränder förekommer.
A = brandklass ALDRIG
S = brandklass SÄLLAN
I = brandklass IBLAND
O = brandklass OFTA
Bestånd
en urskiljbar samling träd, som har viss likhet i artsammansättning, ålder, diameter, höjdutveckling mm
Biotop
ett markområde med enhetlig miljö för både växter och djur – organismsamhällets livsmiljö
Bonitet
ett uttryck för ståndortens bördighet, dvs dess virkesproducerande förmåga. Uttrycks som virkesproduktion i skogskubikmeter per hektar och år under växttiden
Brandrefugi
en biotop där brand sällan eller aldrig förekommit. Påträffas mest i fuktiga områden. Gran är ofta dominerande trädslag. Kontinuiteten är mycket lång och arter med dålig spridningsförmåga har kunnat leva kvar liksom arter med särskilda krav på hög luftfuktighet och låg temperatur.
Ekologi
Ekologins uppgift är att närmare undersöka formerna för samband och växelverkan mellan de olika komponenterna i naturen. Hur det hela hänger ihop! (detta är det kort-korta svaret)
Geologi
Vetenskapen om jorden. Den geologiska vetenskapen är huvudsakligen inriktad mot jordens yttre hölje, dvs. litosfären (jordskorpan med övre manteln) och dess täckande jordarter med avseende på sammansättning, uppbyggnad och de förlopp som präglar litosfärens utveckling. Man kan också karakterisera geologin som en beskrivande och förklarande, historisk disciplin inom ramen för naturvetenskaperna. (Nationalencyklopedin)
Huggningsklass
ger en sammanfattning om beståndets utveckling i relation till ståndorten och de åtgärder som är aktuella för skötseln av beståndet. Tex. kalmark K1 K2, röjningsskog R1 R2, gallringsskog G1 G2, slutavverkningsskog S1 S2,
Humiditet
skillnaden mellan nederbördsmängd och avdunstning
Jordmån
Den översta delen av en jordart som på olika sätt förändrats genom bl.a. klimatets och organismernas påverkan. Jordmåner kännetecknas av horisonter som oftast är parallella med markytan och når ned till 1-2 m djup. Horisonterna skiljer sig från varandra genom färg, jordartens kornstorlek (textur), struktur, konsistens, porositet och mätbara kemiska, fysikaliska och markbiologiska karakteristika. Horisonterna kan ha olika tjocklekar och tillsammans utgör de en markprofil, ofta genomvävd av växtrötter, rik på markorganismer och med ständigt pågående markprocesser.
Tex. Lavpodsol, Järnpodsol, Järnhumuspodsol, Humuspodsol, Brunjord, Kulturjordmån
Klimatzon är ett geografiskt område som kännetecknas av likartat klimat.
Man brukar tala om 4 olika klimatzoner.
Markfuktighetsklass
beror på avståndet ner till grundvattnet, kornstorleksfördelning, humushalt och klimat.
- Torr mark: grundvatten djupare än 2 meter.
- Rörligt markvatten förekommer inte (S).
- Frisk mark: grundvatten på 1 – 2 meter djup. Rörligt markvatten under kortare perioder (K).
- Fuktig mark: Grundvatten närmare än 1 meter. Rörligt markvatten under längre perioder (L)
- Blöt mark: Grundvatten bildar vattensamlingar i ytan. Rörligt markvatten förekommer inte. Dålig avrinning.
Markvegetationstyp
Markvegetationen omfattar växtplatsens fält- och bottenskikt. Fältskiktet består av alla örter, gräs, halvgräs, ris, ormbunkar, fräken- och lummerväxter. Bottenskiktet utgörs av mossor och lavar. Arterna har helt skilda krav på livsmiljön. Detta gör att artsammansättningen varierar mellan växtplatser med olika näringsförhållanden. Ju större växtnäringsutbud marken har, desto större andel näringskrävande arter finns det i markvegetationen och en stor andel näringskrävande arter visar att ståndorten har goda förutsättningar att producera virke.
Naurhänsyn
Målkoder i en “grön skogsbruksplan” för klassificering av bestånd. Anger avvägningen mellan produktion och miljö i varje bestånd. Målkoden sätts utifrån förekomsten av speciella naturvärden men också utifrån ambitionen att de olika klasserna skall förekomma i viss omfattning. skogsvårdsorganisationen bedömer att om den biologiska mångfalden skall kunna förenas med en effektiviserad skogsproduktion, så krävs en procentuell fördelning av målkoder på 80-10-10 av skogsmarken.
- PG – Produktionsmål Generell naturhänsyn
- PF – Produktionsmål Förstärkt naturhänsyn
- NS – Naturvård Skötsel
- NO – Naturvård Orört
Nyckelbiotop
en biotop där särskilda, intressanta växt- eller djurarter förekommer eller kan förväntas förekomma. Vanligen gäller det biotoper för sällsynta eller hotklassade arter. Nyckelbiotop är ett kvalitetsbegrepp för värdefull skog. Genom att kartlägga och skydda nyckelbiotoper kan stora biologiska värden bibehållas i skogarna. (Praktisk skogshandbok; Sveriges Skogsvårds-förbund)
Vegetationsperiod
den period under året då lufttemperaturen är högre än +5°
Virkesförråd
mäts i m3 skog per hektar. Kan okuläruppskattas med hjälp av ett relaskop som används för att räkna stammar och få fram grundytan dvs ett mått i m2. Känner man beståndets medelhöjd kan man i tabeller räkna fram beståndets virkesförråd mätt i m3 sk/ha
Ståndort
ett markområde med enhetlig miljö för växterna – växtsamhällets livsmiljö
Ståndortsanpassning
att omsätta ekologiska kunskaper i skogsbruket så att bästa möjliga växtmiljö för träden skapas, med skötselmetoder som minimerar risken för negativa miljöeffekter
Ståndortsindex
bonitetsangivelse som utgår från den övre höjd (öh) ett bestånd uppnår efter en given referensålder. Anges oftast i hela meter med en inledande trädslagsbeteckning: “T” för tall, “G” för gran. Sålunda står G17 för Gran, 16,5 – 17,5 m (öh) vid 100 års ålder.SI kan bestämmas med höjdutvecklingskurvor, interceptmetod eller direkt utifrån ståndortens karaktärsdrag som markfukt, markvegetation etc (Skogsencyklopedin)
Temperatursumma
ett mått på värmeförhållandena under växtperioden. Man får fram T-summan genom att addera luftens medeltemperatur över +5° för alla dygn där medeltemperaturen varit mer än +5°. T-sum sjunker med 80 – 120 enheter då höjden över havet ökar med 100 meter.
Textur
beskriver fördelningen av olika kornstorlekar hos en jordart. Texturen har stor betydelse för den vattenhållande förmågan. Moräner indelas i GR (morän), SA (sandig), SM (sandig-moig), FM (moig, mjälig, lerig)